Träna ditt EQ – för optimerade resultat

Under många år har intelligenstester använts för att kvantifiera en persons kognitiva förmåga, dvs. förmågan att resonera och "tänka".

Det finns en viktig, avgörande skillnad mellan att testa EQ och att testa IQ. IQ (intelligenskvot) mäter i stort sett förmågan att lära. Den är stabil och förändras mycket lite under hela livet. Den emotionella kvoten (EQ) å andra sidan tar upp EI - som är en flexibel grupp av färdigheter.
Därför kan EI, precis som alla andra färdigheter, läras och kan förbättras genom övning.
Med andra ord är det möjligt att utveckla ett högt EI även om en person inte nödvändigtvis "föds med det".

Förmågebaserade EQ-test, som MEIS och MSCEIT, bedömer en persons faktiska känslomässiga "förmåga" att identifiera andras känslor på samma sätt som ett IQ-test mäter den kognitiva förmågan.
Även om inte ALLA EQ-test är samma sak som ett intelligenstest, har förmågebaserade EI-bedömningar liknande egenskaper som IQ-test.

Problemhantering mäts i EQ-i2.0 och handlar mindre om hur du identifierar mönster eller använder en linjär pragmatisk inställning. I EQ mäts förmågan att hitta lösningar på problem i situationer där känslor är inblandade. Det inkluderar förmågan att förstå hur känslor påverkar beslutsfattandet och om att använda emotionell information på ett meningsfullt sätt för att förbättra problemlösningsprocessen. Så som att identifiera ett problem, känna sig säker i sin förmåga att arbeta igenom det, definiera problemet, generera en lösning och sedan genomföra den.

Generellt sett mäts EQ/EI på tre olika sätt:

- Självrapportering – du svarar på olika frågor i ett frågeformulär
- Feedback- rapportering – någon annan bedömer din förmåga utifrån ett frågeformulär
- Mätning av förmåga – du får se bilder på olika ansiktsuttryck och skall identifiera en känsla

Emotionell intelligens lanserades som begrepp av både praktiker och forskare på 90-talet. Daniel Golemans bok från 1995 fick ett enormt genomslag i media.
Begreppet emotionell intelligens användes för första gången av psykologen Michael Beldoch i en artikel 1964. Han menade att människors emotionella sensitivitet beror på en faktor, kanske lika grundläggande som generell intelligens. Han kallade denna grundläggande intelligens för emotionell intelligens. Trots att det bedrevs en hel del forskning i ämnet var det först när Daniel Goleman publicerade sin bästsäljande bok med titeln Emotional Intelligence: Why It Can Matter More Than IQ som intresset ökade. Så vad är egentligen emotionell intelligens. En vanlig definition lyder:

Emotionell intelligens är en generell förmåga att uppfatta och identifiera känslor (både hos sig själv och hos andra), att reglera känslor (både sina egna och andras) och framgångsrikt hantera känslosamma situationer.

Tidiga teorier fokuserar på begreppet social intelligens (t ex Thorndike på 1920-talet) innan det utvecklas vidare när man började tänka på olika typer av intelligens, såsom Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Emotionell intelligens mättes först som en psykologisk konstruktion i början av 1990-talet innan det ökade i popularitet för organisationer i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.

Testet utvecklades av Reuven Bar-On och mäter EQ i 15 olika faktorer. Testet är anpassat för olika kulturer och används idag över hela världen.
Vad som är genomgående för testerna är att de fokuserar på individens förmåga att prestera i sociala sammanhang. Förmågan att knyta an till andra, att hantera tankar och känslor som kan påverka relationen till andra samt förmågan att föra fram sina åsikter på ett kraftfullt och respektfullt sätt är några av de områden som undersöks.
Eftersom EQ kan utvecklas och förändras över tid används ofta EQ-tester i utvecklingssammanhang. Många företag och organisationer använder även EQ i rekryteringssammanhang, och får då dels en bild av den sökandes potential för att bli framgångsrik i jobbet, och dels en plan för utveckling in i organisationen.

Kandidata använder EQ-i2.0 som kräver återkoppling av en certifierad användare. Det betyder att du får en återkoppling på ditt resultat med en coach i ett samtal där ni går igenom hur de olika förmågorna påverkar varandra och hur de kan tränas.

Frågeformuläret har 133 frågor och de ber dig reflektera över hur du tenderar att tänka, känna och agera i olika situationer. Var dig själv och svara det som känns rätt för dig. Det tar ca 15-20 minuter att svara. Det spännande är att se hur andra människor ser på sig själva och hur lik och olik du är andras självbedömning.

Ja, det går att träna EQ. När du får syn på ditt egna beteende så kan du börja skruva på olika strategier som är mer fördelaktiga för dig. EQ-i2.0 har en anpassad rapport med tips för hur du kan stärka dina förmågor. Det vi tränar på , det stärks.

Människor är sociala och problemlösningsförmågan påverkas av hur trygga vi känner oss med varandra. Psykologisk trygghet är att veta att jag kan förvänta mig goda intentioner av mina kollegor. På en arbetsplats behöver EQ beaktas inom tre olika områden.
Människorna - vi åstadkommer mer med bra kollegor
• Anställ rätt individ. Kompetens är mer än tekniska kunskaper eller erfarenhet. Människor med hög EQ kräver generellt lite ”underhåll”, är mer engagerade och får mer gjort.
• Sätt rätt person på rätt plats. Vissa roller har högre behov av social och EQ kompetens för att nå resultat.
• Uppmuntra de med högt EQ att ta ledartröjan. Hög interpersonell förmåga ger bättre samarbete.
• Teamutveckling. Människor är sociala – låt dem träffas. När vi känner varandra har vi högre tolerans för varandras brister och misstag och konflikter hanteras mer effektivt.
• Träna chefer och ledare. Största faktorn för produktivitet är att ha en bra chef som man gillar. Empati, tydlighet och respekt gör stor effekt på innovation och välmående.
Arbetsstruktur – för engagemang krävs rätt möjlighet
• Tydliga förväntningar på individen och mål skapar trygghet. Enligt Gallup vet varannan medarbetare inte vad som förväntas av dem på jobbet.
• Rätt belastning: för mycket jobb bränner ut, men för lite är också stressande
• Ha rätt utrustning, kompetens och förutsättning att göra sitt jobb.
• Rättvist kompenserad och behandlad är av stor vikt. Upplevda orättvisor bränner energi.
Värdefullt syfte – vi vill veta vad vi är en del av
• Vad är våra värderingar och vad står vi för?
• Hur gör vi skillnad för andra? För kunder, samhället eller individer?
• Vad kan vi vara stolta över?

Förenklat skulle det kunna uttryckas som att medvetet skapa ett mellanrum mellan det du känner och den du är. Att inte bli din känsla, utan att skapa den känsla som du behöver. I dig och tillsammans med andra.
Det har mycket att göra med att förstå dina emotioner, dvs vad du känner i kroppen. Att notera spänningar, pulsen som går upp, värmepåslag eller till exempel andningen. Att plocka upp signalerna för vad som sker i dig samtidigt som du läser av vad som sker runt omkring dig och inser hur du reagerar på informationen utifrån din erfarenhet, det är att vara emotionellt intelligent.

• känna igen dina egna känslor såväl som andra människors känslor
• att kunna hantera känslorna
• att välja ditt agerande

De som har en högre grad av EQ:
• är medvetna om sitt humör för det mesta
• vet varför de känner som de känner
• noterar vad andra har för humörsstämningar
• kan reglera ner dåliga eller för starka känslor och vända dem till neutrala eller varma
• bemöta andras så de känner sig avslappnade